På svenska

 

Asevelvollisena vammautuneiden tuki ry är en relativt ny förening som grundades för att stöda och hjälpa personer som skadat sig under oavlönad militärtjänstgöring (värnplikt /reservövning). Föreningen godkändes till föreningsregistret 27.2 2007. Orsakerna till grundandet av föreningen är personliga erfarenheter där nära anhöriga under sin beväringstjänst drabbats av olycks- samt sjukdomsfall med kroppsskador och eftervård som en följd.

Erfarenheterna har visat att en ung människas invalidisering orsakar omfattande ovisshet och praktiska problem för dennes familj och anhöriga. Att planera inför framtiden blir då mycket krävande. Invaliditeten sker i en situation där den drabbade är på väg att starta sitt självständiga vuxna liv med studier och familjebildning. Den ekonomiska situationen är ofta ännu utmanande. Invaliditeten kan plötsligt och för all framtid förändra framtidsplanerna för den drabbade. Vägen att gå är då lång.

Förenings syfte är att delta genom att ge hjälp och råd gällande varifrån den skadade kan få hjälp, stöd och råd. Föreningens deltagaravgift är 15€ per år för medlemmar, som har fyllt 30 år. Samtliga skadade i oavlönad militärtjänstgöring, dessas anhöriga samt övriga intresserade är välkomna att gå med i föreningen som medlemmar. Stödmedlemskap är 100€ per år (närmast företag och föreningar).

En av föreningens viktigaste målsättningar är att ge stöd och hjälp till den drabbade och dennes anhöriga. Det kan exempelvis ske genom att upprätthålla en förteckning över kontaktuppgifter varifrån man kan få råd samt stöd. Förebyggande verksamhet sker i form av information om olycksfall och förbättringsförslag. Årligen håller föreningen en samarbetspalaver med Statskontoret samt Försvarsmakten där föreningens medlemmar kan ge feedback till nämnda instanser.

Vår verksamhet är ännu i startgroparna. Vi är en självständig förening som är medlem i Invalidförbundet sedan 2010. Varusmiesliitto ry är vår stödmedlem och brukar medverka på våra möten. Även Sotainvalidien Veljesliittos hjälp står till föreningens förfogande, vi har fått hålla möten i deras utrymmen och de har berättat om vår förening i sin medlemstidning. Föreningen har inga egentliga medel till sitt förfogande, men vi har ansökt om projektmedel av Penningautomatföreningen. Då föreningen kommer igång på allvar med sin verksamhet kunde man tänka sig att det mellan medlemmarna i föreningen på ett naturligt sätt bildas stödverksamhet. Det är något som idag helt och hållet fattas för sådana som invalidiserat och skadat sig under sin militärtjänstgöring. Fastän skadorna och menen är olika bland föreningens medlemmar, har de ändå militärtjänstgöringen som gemensam nämnare.

Rekreationsverksamhetens uppläggning kunde också ske på samma bas. Att bekanta sig med försvarsmaktens avdelningar och pågående verksamhet kunde vara något som intresserar alla medlemmar.